(the indian DVD) Anurak Kashyap

Egensinnigt! Briljant! Överraskande! Hypnotiskt fascinerande! Welcome to the Citizen Kane of Bollywood Film

Lägg namnet på minnet, en vulkan har exploderat inom indisk film, Anurag Kashyap - med filmer som Black Friday och Dev D. i regibagaget
och med manus till filmer som Satya och Water. Skicklige Kashyap höjer förväntningarna på sina kommande filmer till kokpunkten, men vad
han än gör så kommer det säkert att kännas som ett nerköp. Det blir svårt att göra något så brutalt bra som Gulaal igen.
Han skulle kunna vara en indisk själsbror till en sydkoreas Kim Je-woon, rysslands Aleksei Balabanov eller en japans Toshiaki Toyoda kanske,
och så med dessa underbara indiska skådisar där bl.a Deepak Dobriyal, Piyush Mishra och inte minst Kay Kay är fantastiska.
Kay Kay Menon, denne fenomenale skådis som funkar i alla typer av roller (som militär, hotfull underhuggare eller i en komedi) gör här sitt
livs roll som Dukhi Bana. Han är sinnessjukt obeskrivbart bra i en psykologiskt fascinerande roll, iof sig som Bad Guy men också som en man med
en dröm, en politisk separatist, en Rajput med "ädla" familjeanor inom furstestats-förbundet Rajputana, med separatist-drömmar om ett fritt Rajasthan.
Kay Kay, han äger och hör till bollywoods allra tyngsta skådisar ihop med bl.a namn som Naseeruddin Shah och Nana Patekar.

Denna film får förstås inte missas av någon med kultfilmsintresse. Filmen är ett närmast experimentellt kriminaldrama i en febrigt snärtig fragmentarisk
stil som inte liknar någon annan indisk film jag sett (ej ens av Kashyap själv) där den geniala musiken/texterna/sången av Piyush Mishra, bilderna, klipp-
ningen och skådisarna ger en fulländad hypnotiskt fascinerande integrerad helhet. Intensiteten skruvas upp obönhörligt, snäpp för snäpp.
Självklart floppade filmen fett bland den breda indiska publiken. Att kasta pärlor för svin. En trana i sparvdansen. En hermelin bland kattorna.
Alla som är det minsta cineastiskt intresserade - Hallå! Slit er från masala-romantiken och den käcka bollywood-dansen och pröva på den här istället

Den blyge och tafatte studenten Dileep (Raj Singh Chaudhary) anländer till den mindre (ev. fiktiva?) orten Raipur för att studera juridik på universitetet.
Han kastas direkt in i en mardrömsvärld när han stöter på en hårdför fraktion ledd av Jadwal (Pankaj Jha) och utsätts för en brutal nollning kombinerad
maktdemonstration. Via sin rumskamrat Ransa (Abhimanyu Shekhar Singh), som visar sig vara sonen till Maharaja Mrityunjay Singh, kommer Dileep i
kontakt med något som verkar vara en sekt alt. politisk klan alt. en gangstergrupp ledd av Dukhi Bana (Kay Kay Menon) och med dennes mycket
kufiske bror Prithvi, en strålande Piyush Mishra (med John Lennon runt halsen och en märklig följeslagare målad som en indisk 2-delad gud) i en unikt
gestaltad biroll som etsar sig fast. Han fungerar som en slags grekisk kör i detta drama, kommenterande utvecklingen med kommentarer och musik.

Så fort Bittu - Dileep anländer till universitetet kliver han in i en bizarrovärld. Vi färdas ihop med honom in i det okända, in i ett lokalpolitiskt maktspel som
snart skenar bortom all kontroll. Det stundar till val på universitet och Bana, ledare för Rajputana (en gång ett förbund av furstestater som styrde det område
som sen blev den indiska delstaten Rajasthan) en patriotisk separatiströrelse, söker ungdomar till sin kamp för ett självständigt Rajasthan.
Här finns maharajans oäkta son Karan (alltid briljante Aditya Srivastav) och dotter Kiran (Ayesha Mohan) en Femme Fatale (som sjunger på Emilias Big Big
World i en scen) en man med egna ambitioner och fylld av raseri över den ringaktning de båda bemöts av pga sin ställning.
Här finn Dukhi's trogne och alltmer bekymrade underhuggare Bhati (en helt underbar Deepak Dobriyal), här finns gifte Dukhi's älskarinna, den misslyckade
ex-aktrisen Madhuri (en finfin Mahi Gill f. 1975, punjabi aktrisen med de fascinerande ögonen, som också sjunger och dansar i filmen) och så den sorgsna
lärarinnan Anuja (Jessy Randhawa) som liksom Dileep brutaliserats av Jadwals gäng.
Det är ett fantastiskt, lysande manus Kashyap skrivit som ger Alla roller liv och karaktär, en puls av intensiv närvaro. Missa inte detta moderna mästerverk

Anamorfisk widescreen 1.85:1 med hindi 5.1 och engelsk text, ingen logga i bilden vad jag kunde se, sånger med engelsk text. En hånad utgåva av Eagle men
jag tyckte den var OK, lite mörk kanske, och de skall ha stort tack att de avstod från loggan i bildhörnet, kanske av respekt för ett betydande filmverk

Back