(Mathilda May, ovan, är utan tvekan den mest förtjusande rymdvampyr
jag någonsin sett)
Det här är min absoluta favoritfilm av Tobe Hooper,
en trashig romantisk horror som börjar påkostat
och läckert ute i rymden och med några riktigt jävla grymma
transformations-effekter, för att sedan sluta
i rätt ostrukturerat Hooper-kaos (tydligen blåste man alla stålarna
på början av filmen, som onekligen är
spektakulär). Plus: En sedvanligt härligt hysterisk Steve Railsback
(minns t ex höjdaren "Stuntmannen")
och framförallt MATHILDA MAY som är så vacker som naken vampiressa
att jag tappar talförmågan.
Och, faktiskt, en sorts oförklarlig PULS som lyfter filmen till en unik
trash-Sci-Fi horror nivå.