Sergey
Babkin har en riktigt, riktigt dålig dag
Slutet. För mig var det slutet på detta ryska paranoia-apokalyps-drama
som lyfte filmen från att vara OK till att vara Bra.
Ja, själva slutscenen alltså som var ganska oemotståndlig i
sin energi och som slutligen fick pusselbitarna att falla på plats
för tittaren. Ryska fantasterier (och då menar jag inte Fantasy)
är alltid kul (vem älskar t. ex inte Bulgakov's Mästaren och
Margarita) och deras Sci-Fi likaså.
Filmen börjar med att en uppriven Andrey Louptsev (Sergey
Babkin) rusar in hos den äldre vännen Ivan (Bogdan Stupka)
och undrar vad som står på. Varför är himlen grön,
varför är det bilvrak och soldater på gatorna och vart har människorna
tagit vägen? Är det krig? Är det jordens undergång?
Ivans familj befinner sig i dachan/sommarstugan utanför stan och han tar
med sig Andrey i ett försök att nå dit. Men soldaterna
skjuter på allt som rör sig och snart börjar människor
att tända eld på sig själva och kopior av dem själva att
dyka upp.
Hunden Lucifer och en medvetslös ballerina (Agniya Ditkovskite) inte att
förglömma heller.
Japp, visst låter det häftigt, riktigt coolt och hade det varit en
blandning av Tarkovskij och Verhoeven som gjort filmen hade
vi haft en klassiker (typ som Mamoru Oshii lyckades med i Avalon)- men, riktigt
så bra var det ju nu inte.
Slutscenen lyfter dock filmen rejält och man minns den med visst nöje.
En bra slutscen skall aldrig underskattas.
Filmen är baserad på sci-fi författaren Andrei
Salomatov's roman och man tycker sig känna igen en del impulser från
filmer som
Avalon med de tintade färgerna och Bassett-hunden (som var Oshii's egen),
Världsrymden anfaller och kanske Brazil.
Widescreen - men med verkar det något kapad bild i kanterna ? 5.1 ryskt
tal med engelsk textning - Observera att det på
fodralet står att det skall vara engelskt tal men detta stämmer lyckligtvis
alltså inte
Extramaterial som vanligt på thailändska dvd t en trailer för
filmen och ett fotogalleri. Regissören Lert är från Ukraina