Source Code - En fet mainstream blockbuster,
varför skriver jag om en sådan film på denna sida då
ju tiotusentals sajter/bloggar
ändå tar upp denna film ? Jag kunde inte låta bli då
jag älskar en Sci-Fi thriller som har en egen touch och som levererar.
Detta är skrivet den 24 januari 2012 och jag är nöjd
och belåten, ligger i tevesoffan och spinner som en katt, efter
att haft ett lyckat
besök i film-hyrbutiken vilket inte alltid är fallet. Förutom
denna såg jag den utmärkta kriminalfilmen The Lincoln
Lawyer baserad
på en Michael Connelly bok och som också starkt rekommenderas,
samt den rätt roliga Tucker & Dale vs. Evil.
Den begåvade brittiske regissören Duncan
Jones, som är son till självaste David Jones alias David Bowie,
slog ju igenom megastort
med indie Sci Fi thrillern Moon och debuterar här, infångad
av Hollywood, som Megabudget Mainstream Blockbuster regissör.
Som vanligt upplagt för ett fett urvattnat magplask alltså,
efter att ett oändligt led av kokainsnortande producenter i silkiga
kostymer
med ett posse av silikonade blondiner runtom sig har fördummat
manuset till oigenkännlighet ?
men otroligt nog SVAR: NEJ
Duncan Jones ger oss en film med följande ingredienser:
Sci-Fi - thriller - paranoia - romantik med en fet budget och kända
skådisar
och lyckas underbart och härligt nog att inte bara tillfredställa
den vanliga mainstreampubliken utan också de mer alt. - indie
inriktade
filmälskarna (som, ehum, t. ex jag själv tillhör).
Jones som blåste frisk luft in i Sci-Fi filmen med sin intelligenta
space-thriller Moon, lyckas här vrida och vända på Sci-Fi
action genren
och origami-vika den till en ny och överraskande figur.
Nästa gång lär britten få en budget av format
att den skulle betala av x antal medelhavsländers utlandsskuld,
och förväntningarna lär bli
skyhöga. Ungefär som när man förr väntade på
en ny James Cameron, Verhoeven eller Ridley Scott. Skall han bli The
Son of Cameron?
Kommer han att ge oss en ny Sci-Fi mainstream klassiker som Terminator,
Alien, Bladerunner, Robocop eller Total Recall, eller blir det
något helt nytt som t. ex en kriminalthriller á la De Palmas
Dressed to Kill eller Body Double ? Dregel......
Jag sitter och slickar mig om munnen när jag skriver och fantiserar
om detta och klarar Jones av att leverera 3 ggr i rad så är
han stor.
Skådisarna är alla mycket bra, Jake Gyllenhaal
som den stressade stridspiloten som kastas in i kaos, in i ett tidsreseexperiment
baserat
på kvantfysikalisk mumbo-jumbo granska-inte-allt-för-noga
filmmanus-vetenskaplig grund. Michelle Monaghan som medresenär
och
romantiskt intresse, Jeffrey Wright som trevligt småspattig vetenskapsman
och den som imponerar allra mest på mig, det var:
Vera Farmiga, i en egentligen ganska otacksam roll
som kapten Colleen Goodwin, den kvinna som sköter kontakten
med Gyllenhaal's rollfigur i filmen. Satan så bra hon är
denna 38 åriga amerikanska aktris med ukrainska föräldrar.
Vilket ansikte, ögonen....
och hon lyckas, trots att hon bara ses sitta vid ett kontrollbord, ge
sin rollfigur ett oväntat djup och en extra dimension till filmen.
Efter denna film har jag sett henne i 2009 års Evil Child horror-thriller
Orphan och hon var mycket bra även där som stressad mamma
Handlingen vill jag inte avslöja mer än att
filmen börjar i 100 knyck med att stridspiloten Colter Stevens
(JG) vaknar upp på ett tåg på väg
mot Chicago, med en kvinna (MM) mittemot sig som kallar honom för
ett okänt namn. På tåget finns en bomb och i fönstrets
reflexioner
ser han en annan mans ansikte istället för sitt eget. Bang
går bomben och han vaknar upp i en kammare där en kvinna
(VF) talar med honom
anamorfisk widescreen 1.85:1, 5.1 engelskt tal med svensk text. Behind
the Scenes
En B variant på Source Code kom samma år
i Nir Paniry's Memory Effect (Extracted)