Marie Liljedahl i Joe Sarno's Inga
Text below in Swedish:
Balettdansösen Marie Liljedahl, var bara 17 år gammal när
hon spelade in det sensuella mästerverket Inga/Jag - en oskuld,
1967 i regi av erotikmästaren, amerikanen Joseph Sarno, och i mina
ögon var hon kanske den ljuvligaste svenska filmaktrisen
någonsin. Filmen, som blev en stor internationell succé,
följdes upp med 1969 års Någon
att älska/The Seduction of Inga.
Det utmärkta svenska filmbolaget Klubb Super 8 (www.klubbsuper8.com)
har släppt dessa båda filmer på svensk DVD
(Någon att älska släpptes våren 2008 i en fin nyrestaurerad
anamorfisk widescreen utgåva). Klubb Super 8 som gör en
bra kulturgärning och släpper (först på VHS, nu på
DVD) det andra stora svenska bidraget till internationell film (det första
förstås då Bergman-filmerna), de s.k. svenska synden-filmerna
från 1960- och 1970-talet. Från den glada tiden då Sverige
var välfärdslandet nr.1 och aktriser som Marie Liljedahl och
Christina Lindberg blev sinnebilden för de sköna svenska
kvinnorna och spred myten om det frigjorda erotikglada landet i norr.
Idag en sedan länge, länge svunnen era förstås.
Varför är då detta
något att uppmärksamma?
Jo, förutom att filmen då innehåller närmast äckligt
söta Marie Liljedahl så gjorde Björn Ulveaus och Benny
Andersson, från
tiden pre-Abba i ett mycket tidigt samarbete, den fina musiken till filmen
och då bl a Inga Theme, vilket mina
ögon, är
inget mindre än den vackraste låt Björn Ulveaus och Benny
Andersson någonsin gjort, vilket inte vill säga lite.
En sprött skör och oemotståndlig musikslinga som färgats
en liten aning av tidens, det sena 1960-talets psykedeliska stil, och
som sitter som en smäck planterad i huvudet. Även "She's
My Kind of Girl" finns på soundtracket och släpptes måhända
som A sidan på singeln (?). Aah, vad skulle man inte göra för
att få äga den singeln i original-pressning.
