Text below written in swedish:
Modig nästan experimentell första icke-animerad film 
  från sydkoreas animation-mästare Lee Sung-gang, en regissör
  som ännu är nästan helt okänd här i väst, men 
  en av de som har potentialen att överraska oss och lyfta sydkoreansk
  film ur den svacka den befunnit sig i sen några år tillbaka. Lee 
  visar mod och konstnärsskap, satsar sin kommersiella 
  framtid med denna "smala" film, som vågar stryka den breda biopublikens 
  förväntningar mothårs, och självklart sjönk
  denna aningen krävande film som en sten i oceanen av skitfilm därute. 
  Rekommenderas således! 
  
  Ett artmovie-drama och enigmatisk filosofisk thriller kombinerad spökhistoria 
  med realistisk sex non-Hollywood style,
  hjärnspöken, en hel del vemod och öppna trådar. Enigmatisk, 
  vacker och sorgsen och som sätter sig i huvudet på en.
  
  Berättad i 6 tablåer handlar den om deppige fotografen Min-woo (utmärkt 
  Kim Yoon-tae) kring de 40 , misslynt med 
  sitt liv som möter en gammal skolkamrat, gifta Jae-hee (Choi Bo-young) 
  och inleder ett erotiskt förhållande.
  
  Han berätter för henne/oss om hur han en natt sett en kvinna jagas 
  av en man och bli dödad av en bil. På nätterna över-
  vakar han en lägenhet från ett intilliggande hustak med en journalist-kollega. 
  Hans mor är döende i cancer och hans bror
  säger att han är förföljd av en verklig eller inbillad plågoande. 
  Vem är flickan som manifesterar sig i hans lägenhet - har 
  han en olyckssyster? Många öppna men fascinerande trådar: Hur 
  var det med lägenheten egentligen? Eller med den 
  skrikande mannen? Kvinnan i vägbanan? Tandvärken eller den stackars 
  broderns hjärnfantomer (påminde om Song
  Kang-ho i en briljant biroll och både han, svägerskan och Min-woo's 
  situation grep mig, jag ville att de blev lyckliga 
  trots att de ju inte existerar i den verkliga världen). Länge sen 
  jag fick sådana empatikänslor när jag såg en film, eller 
  att
  jag funderat så på händelser i filmen, kanske när jag 
  såg Kiyoshi Kurosawa's likaledes enigmatiska Bright Future.
  Jag har hittat 1 (en) recension på nätet av denna högintressanta 
  "filmdebut". Skandalöst förstås
  
  anamorfisk widescreen 2.35:1, 2.0 koreanskt tal med engelsk text
  
  Back to South Korean Film Page